Om mitt liv och de vägar det tar

En passion

Under många år så har matlagning och att sen få njuta av maten varit en stor passion i mitt liv. Sen så kom cancern och tog det ifrån mig. Jag slutade äta, slutade njuta, slutade drömma om recept och idéer. I nästan ett och ett halvt år så brydde jag mig inte om mat, kände ingen njutning och det blev bara ett tvång, en stressfaktor, kom igen, du måste äta, mer, mer, mer. Nu, äntligen, så är passionen tillbaka, med kraft och jag tänker återigen mat, planerar, dreglar över saker som jag är sugen på, njuter av det mesta som jag äter och åter igen så kan jag och min pappa ha våra diskussioner om mat. Vi pratar ofta om det med stor inlevelse och många förstår oss inte alls, tycker nog vi är lite smått knäppa, men det är något som vi båda brinner för för och vi kan prata om det lääänge. Är så tacksam över att ha hittat tillbaka, för för mig så är det en viktig del av livet. God, vällagad mat, gärna med ett glas gott rödvin till. Det enkla, den ”lilla” njutningen, så viktigt och så stort för mig. Igår gjorde jag en paj som blev så otroligt god, fyllde den med stekt bacon, vitlöksölkorv, broccoli, tomat och brieost. Vi åt nästan upp en hel paj här hemma, på tre. Ja, fast då åt Magnus och Benjamin mest, det måste erkännas men ändå. En enkel tomatsallad till och njutningen var ett faktum. Idag ska jag försöka mig på en fisk- och räkgryta med smögensås och ris, är liiite mera osäker när det gäller fisk, är liksom inte så haj på att tillaga det. Önskar jag vore, tycker väldigt mycket om det men så är det i varje fall. Är så dyrt att köpa så då vill man liksom inte misslyckas men idag ska jag göra ett försök. Gör ju återigen mina veckomenyer, ska se om jag inte kan börja lägga upp dom här på bloggen igen, som förr, så kanske jag kan inspirera någon med någon rätt. Så, nu vet ni, en av mina få passioner är återställd, för tillfället måste kanske tilläggas men ändå, jag njuter så länge det varar och hoppas det varar för alltid.

Hoppas ni får en solig, vårig och helt underbar onsdag. Kram mat-Malin ;-)

Underbar och älskad av alla

Så finns det en bok som heter och så naiv så man tror det tror jag inte det är många som är men, det ni ger mig när ni kommenterar bilden på mig på facebook som jag la upp igår gör så otroligt mycket för mig sargade självkänsla så ni anar inte. Jag är utsvulten på komplimanger och när man genomgår det jag genomgår utan att få bekräftelse att man trots allt duger, är fin och speciell, är oerhört tungt eller det är det i varje fall för mig. Om något så är det ännu viktigare då. Jag har krymt ihop och mina tankar om mig själv har ständigt blivit allt sämre, vem är jag nu för tiden, vad är mitt värde, finns det någon som kommer tycka att jag duger, är fin, som kan få mig att känna mig fin? Ni kan. Mina änglar där ute i syberspace som peppar mig, lyfter mig. Det är så viktigt att känna sig värdefull, på något sätt, att inse att man duger som man är. Ibland, speciellt när livet bjuder på stora prövningar och man kanske dessutom, som jag, förändras till det yttre till den grad att folk inte ens känner igen en längre, så är det svårt. Än en gång, vem är jag? Tack för att ni påminner mig om att jag fortfarande är jag och lyfter mig när jag behöver det som mest.

Jag på vår soliga balkong igår kväll, guldögonblick

Jag på vår soliga balkong igår kväll, guldögonblick

Vackrare för varje dag, Filippa nu 10 veckor

Vackrare för varje dag, Filippa nu 10 veckor

Hoppas ni har en helt magisk tisdag. Kram Malin

Fantastiska hantverk- Markesh

Måste berätta om en internetbutik som bl.a säljer lite lyxiga och ytterst välgjorda utställningskoppel, Markesh heter den och ni som tycker om vackra saker till era hundar måste kolla in! Ni bara måste. Hittade henne på facebook av en slump och har haft kontakt med henne under vintern. Hon är en så otroligt fantastisk människa att hon nu sponsrar mig med utställningkoppel och en vacker godisficka, alla ni änglar, ni är så otroliga att jag inte har ord för det, här har jag turen, ynnesten, att möta ytterligare en.

Det finns så mycket vackert, halsband, kläder, skålar, selar, rosa bandet produkter och mycket, mycket mer. Nu tar inte jag lika vackra bilder som hon gör men här är ändå bilder på de vackra saker som jag fick på posten idag. Nu gäller det bara att få råd med utställningar oxå, och ork att genomföra dom, men det löser sig. På något sätt. Nu har jag ju det som behövs i varje fall :-). Som vanligt kan ni klicka på bilderna för att se bättre.

Godisficka

Godisficka

Underbart svart, mjukt, lyxigt utställningskoppel

Underbart svart, mjukt, lyxigt utställningskoppel

Guld och bling- bling, lyx så det förslår!

Guld och bling- bling, lyx så det förslår!

Hoppas ni har en skön måndag! Kram Malin

 

 

 

 

En dag vid havet

Det fick vi igår, en underbar dag hos svärmor och svärfar i Kaggebo med supergott fikabröd och en underbar påskbuffé där jag höll på att föräta mig på gravad lax med romsås. En härlig promenad ner till vattnet, där hundarna sprang fritt yra av lycka och försökte hinna med att sniffa på alla nya dofter, hann vi med oxå och vi njöt verkligen hela dagen! Inte en enda bild tog vi för ingen av oss tog fram mobilerna på hela dagen utan vi bara var vilket var väldigt befriande. Ville inte åka hem men det var vi ju klart tvungna att göra och väl hemma kändes det i både kropp och knopp att vi fått en massa härlig havsluft och det var länge sen som jag sov så gott som jag gjorde i natt. En höjdardag. Idag ska jag baka svärmors helt magiskt goda havrekakor som hon bjöd på igår, att en så pass ”enkel” kaka kan smaka så gott hade jag aldrig trott men tro mig, det kan den! Ni ska få receptet, jag lovar. Hoppas ni oxå hade en härlig påskafton och att denna dag blir minst lika härlig.

Njut av dagen, solen, det faktum att sommaren snart är här! Kram Malin

Ett efterlängtat telefonsamtal

Idag ringde Anton, min äldsta son som tillsammans med sin sambo är i Australien just nu. Det var några veckor sen vi hördes och då endast via pm på facebook och idag hörde vi t.o.m varandra riktigt bra så det var en stor energikick att få prata med honom ordentligt. Saknar honom så otroligt mycket, han har ju varit här ifrån sen innan jag blev sjuk, först 1,5 år i Oslo där dom jobbade och sparade pengar till sin resa och sen direkt, i december förra året, så åkte dom ut på sitt stora äventyr. Unnar dom det verkligen men skulle ljuga om jag skrev att det inte är jobbigt. Dom har det bra och söker jobb, börjar få lite hemlängtan båda två så vi får väl se om dom stannar borta som planerat, ända till slutet av detta år. Du har väl kollat in deras blogg? Backpackerspayback? Gör det annars, dom brukar bjuda på underbara bilder. Svårt det där när barnen växer upp och ”försvinner”, saknaden kan bli väldigt jobbig och inget kan man göra, det är som det är, som det ska vara. Men du Anton, älskar dig!

Anton och Benjamin på Kolmården

Anton och Benjamin på Kolmården

Anton och Matilda på ett hotell i Thailand

Anton och Matilda på ett hotell i Thailand

Njut av denna förvisso gråa långfredagen och hoppas ni får en härlig dag. Kram Malin

Tänka med hjärtat eller hjärnan?

När det gäller hundar, som dom flesta av er vet är mitt stora intresse här i livet efter min familj, så är det svårt ibland att veta om man ska låta hjärtat styra eller logiken. Speciellt om man, som jag, även är intresserad av avel och utställning. Då vet man, eller ja, jag då, att det är logiken som borde segra, spara en valp som av någon anledning inte är lovande är inte smart, visst man kan hoppas, hålla tummarna att det växer bort, korrigerar sig, men man vet aldrig. Jag har haft tur när jag har sparat valpar men med mitt flyt nu de senaste åren så borde jag inte ha blivit förvånad när jag häromveckan upptäckte att Filippa utvecklat ett litet, litet underbett. Ingen stor grej, absolut inte, inget hon nånsin kommer att lida över men om det inte växer bort så kommer hon inte passa som avelstik eller som utställningshund och även om jag inte vet om jag kommer vilja börja avla igen så vill jag ha valmöjligheten. Så vad göra? Hela familjen är helkära i denna lilla goa tjej, speciellt sonen och för första gången så tänker jag att kanske hjärtat ska få segra? Växer det inte bort, ja då gör det inte det och det löser sig alltid på något sätt. Hon är så go, så lik Alice till sättet, ja fast hundra gånger busigare då men det ska hon ju vara. Usch, det här dilemmat behövde jag verkligen inte nu, har nog som det är. Får fundera, tänka för- och nackdelar. Kan inte bara något vara lätt för en gång skull? Snälla?

Vill alltid sova nära....

Vill alltid sova nära….

...precis som mamma

…precis som mamma

Hoppas ni får en riktigt bra torsdag. Kram Malin

 

 

Då och då men väldigt sällan

Så korsas ens väg av en annan människa och det klickar. Inte ofta och ju äldre man blir så upplever i varje fall jag att det händer allt mer sällan. Men sen jag blev sjuk så har jag haft ynnesten att träffa flera stycken, eller träffat och träffat, de flesta har jag aldrig träffat utan endast ”pratat” med via internet, tänk vad tekniken kan vara bra ibland. Speciellt en tjej, vi har som sagt aldrig träffat men vi känner båda ett stort förtroende för varandra och det känns skönt, befriande på något sätt. Hon har en hund ifrån mig och det känns extra kul. Jag har tyvärr haft, och har väl kanske fortfarande, för lätt att lita på folk, tror de flesta om gott och tänker att dom aldrig skulle svika mig precis som jag aldrig skulle svika dom men ack så fel jag har allt för ofta och jag måste lära mig av detta, tyvärr. Så därför är det så befriande när det faktiskt fungerar åt båda håll. Denna svåra tid lärt mig att det finns fler goda människor än jag trodde innan för då hade jag nästan gett upp hoppet. Jag är, som jag har sagt tidigare, långt ifrån perfekt, har gjort bort mig otaliga gånger och sagt fel saker, men jag försöker hela tiden och jag sviker inte ett förtroende. Vill så gärna ha folk i mitt liv som fungerar likadant. För ni finns, det vet jag nu. Tack för att ni återgett mig hoppet om att vissa faktiskt går att lita på. Och du Lena, i sommar så hoppas jag verkligen att vi äntligen får ses!

Hoppas det inte blåser fullt så mycket hos er och att ni har en skön söndag. Kram Malin

Att göra det enkelt för sig

Ibland när jag lagar middag så kan det vara skönt med något som går supersnabbt, kräver minimalt med jobb från min sida och, självklart, inte kostar skjortan. Om den sen ser himla fräscht ut och smakar jättegott, ja då är det ju ännu bättre. Igår så gjorde jag just det och resultatet blev otroligt gott och mer än godkänt av både make och son. Vad gjorde jag då undrar ni nu. Jo, det ska jag tala om, jag köpte färsk tortellini, ett billigt märke, tror det var Garant, två olika sorter, en med tomat/basilika fyllning och en med prosciuttoskinka och ricotta fyllning. Förkokade dom i 4 minuter och satte under tiden på ugnen på 200 grader och snodde ihop en bechamel men med en twist och det kan jag lova blev den godaste bechamel jag nånsin har gjort! När den var klar, så där len och härlig som den ska bli, så rörde jag ner en 1/2 burk vitlöksost och, så klart, ca 2 dl riven ost. Saltade och pepprade, la pastan i en smord ugnsform, hällde över såsen och strödde mera riven ost över och så in i ugnen på ca 20 minuter, tills osten hade fått fin färg. Gratängen blev så fin och såg så lyxig ut och tillsammans med en enkel tomatsallad så blir det en riktig festmåltid för knappt 20:- per person, inte illa eller hur?? Räcker till ca 4 personer. Hoppa nu inte över vitlöksosten om ni ska laga detta, den gjorde massor för smaken och byt gärna ut en del av mjölken mot grädde, jag bytte ca hälften, men det är ju så klart valfritt, går ju lika bra med bara mjölk. Kan tänka mig att jag gjorde ca 6 dl bechamel och det räckte precis, jag hade gärna haft liiite mer för den var så god men så ni vet på ett ungefär. Så, nu har ni kvällens middag klar, tjopp, tjopp, iväg till affären nu :-).

Hoppas ni har en solig, ljuvlig lördag. Kram Malin

Saker som gör mig lycklig

Det finns många men här är några, saker som jag brukar plocka fram när jag är låg.

Sol och värme

Sol och värme

Skillan som täcker marken på våren

Skillan som täcker marken på våren

Öland

Öland

Bubblande skratt

Bubblande skratt

Kärlek

Kärlek

Havet

Havet

Saker som får mig att le, känna en varm, pirrande känsla, saker som får mig att må bra. Som vanligt så kan ni klicka på bilderna om ni verkligen vill njuta av dom :-)

Hoppas ni får en skön fredag! Kram Malin

 

 

 

 

 

 

Ett monster

Det har jag blivit, ett ostbågemonster! Läkarna och sjuksköterskorna uppe på mottagningen är så nöjda, har försökt få mig att äta chips och sånt i ett år snart men för mig känns det… ovanligt. Och har ingen aning om var det kommer ifrån, har aldrig, till skillnad från min bror, varit galen i ostbågar. Men nu, kan trycka i mig två skålar i rad och en påse räcker knappt två dagar, vad har hänt?? ”Ostbågar byggde denna kropp” får jag trycka upp på en T-shirt sen ;-). Skämt å sido, är ju jättebra nu när jag måste gå upp helst 15 kilo men sen när jag har gjort det då, går monstret att stoppa? Äh, det får bli ett senare problem, nu njuter jag av dessa gula bågar och åt att jag faktiskt går upp i vikt för första gången på över 15 månader….

5598115-origpic-20b1bb

Hoppas ni har bättre väder än vad vi har och att ni får en underbar dag! Kram ostbågsmonstret Malin